RUL.

Nu är det en vecka sedan jag satt uppe på kvällen och var orolig. Visst, jag kände små fladder i magen men tankarna att det skulle kunna vara npgot fel slog mig mer och mer ju närmre RUL vi kom. Efter en lång jobbvecka så somnade jag faktiskt rätt gott och sov bra hela natten. Vaknade med samma känsla.. Samtidigt som jag tänkte att "idag ska vi faktiskt få se dig lilla pyret". Helt klart skräckblandad förtjusning.

Hade en tidig tid på morgonen. Klockan 8.30. Det var ett par i väntrummet och det var helt knäpptyst. Jag vågade knappt andas och svälja. Deet var en obehaglig känsla. Men ut kommer en barnmorska och ropar upp oss. Nervositeten kommer. Vi går in på en bra mycket mysigare avdelning och sedan in i ett mörkt mysigt rum. La mig till rätta på britsen och pratade lite om att det var mitt första barn, att vi var spända osv. Älsklingen satt till vänster om mig, han höll min hand Uppe i taket satt en skärm så att vi båda skulle kunna se. Barnmorskan hade på lite kallt klet på magen och sen när hon satte utraljudsmakapären mot magen så kommer världens finaste bild upp på en gång. Vårt pyre, vår ärta som inte längre är så liten som en ärta. Vi ser hjärtat picka på snabbt och bebis rör sig mycket. Barnmorskan är jätteproffsig och säger snabbt att här ser ni hjärtat slå. Nu ska jag kolla lite snabbt så berättar jag sen. Vi låg bara och njöt av att se vår lilla älskling på skärmen.
 
Ganska så snabbt säger hon att min moderkaka ligger i bak men den ligget lågt. Så jag måste komma tillbaka i vecka 30-32 för att göra ett till ultraljud. Om moderkakan inte skulle flytta upp (vilket det är vanligt att den gör) så kommer jag att behöva förlösas med ett kejsarsnitt. Det spelar ingen roll. Vår älskade mår bra. 

Hon går igenom allt och berättar vad hon tittar på. Allt görs så noggrant. Hjärtat, lungorna, hjärnhalvorna, magsäcken, ALLT. Hon mätr lårben, buken och huvudimfånget. Allt ser jättebra ut. Jag nästan gråter av lycka. När hon går ner mot lårbenet så frågar vi om könet. Det berättar jag mer om i nästa inlägg <3

Jag blir daterad till vecka 19+4 istället för 20+2. Så det är alltså helt enligt mina beräkningar och enligt vårt första vul som vi gjorde. Var väldigt säker på att vi skulle få ett nytt datum och det stämmer med mina egna uträckningar enligt ägglossning mm.

Vi går därifrån med 4 ultraljudsbilder och ett stort leende. Vi kan inte fatta att det är sant!
Vår bebis mår bra. Jag mår bra. Vi mår bra. 
Vi ska äntligen bli en familj!
Allmänt, Gravid | |
Upp